Labbet — där sajten ständigt påbörjar sig själv.
Det här är inte en färdig sajt. Det är en sajt som tänker, som testar och prövar, kasserar och behåller. Förändringsprocesser gäller psyket men också det vi bygger omkring det. Det här är ytan där jag stannar upp, undersöker, vrider på det visuella tills något klarnar.
Vissa experiment landar i produktionssajten. Andra blir kvar här som spår. Några tas bort. Det är inte en showroom, det är ett arbete i pågående.
Kommentera gärna. Ditt öga är en del av processen.
- Aktiv
- Examinerad. Bor i produktionssajten — labbet behåller originalet.
- Stabil
- Färdigt och fungerande. Ibland befordrat till sajtens permanenta bakgrund.
- Pågående
- Tekniskt implementerat men idén utforskas fortfarande. Kan gå vidare — eller inte.
- Arkiverad
- Gjort sitt. Finns kvar som historiskt spår — labbet är inte en showroom.
- Kommande
- Platshållare. Väntar på bygge, inspelning eller kalibrering.
-
Lyssnaren
Uppmärksamhetsträning (ATT) ur MCT som ljudrum — mottagningens egna ljud: klockan i fönstret, elementet, trafiken, rösterna intill. Tre faser enligt protokollet: selektivt fokus, snabb växling, expanderad uppmärksamhet. Inte distraktion — tankar får komma; övningen är att rikta om. Kräver ljudinspelningar och klinisk kalibrering innan bygge. Spec: _spec_att_lyssnaren.md.
-
Cocktailpartyt
Selektiv uppmärksamhet som ren mekanik: ett sorl av ljudkällor, och bara den under fokusringen blir skarp — hörbar och synlig — medan resten dämpas. Cocktailparty-effekten gjord taktil. Teknisk pilot för Lyssnaren.
-
Superpositionen
Något händer i dig — det drar ihop sig i bröstet. Det kan vara flera saker samtidigt: en känsla som vill fram, ångest, ett försvar, skam, en förväntan på den andre, en gräns som är nådd, tankar om tankarna. Alla svävar de kring upplevelsen på en gång. Dröj vid kroppen, känslan, tanken eller relationen så visar responsen i stunden vad som blir aktivt — något träder fram, men de andra raderas aldrig. Och håller du en tolkning för hårt övermättas den och glider tillbaka: en tolkning som grips för hårt blir för tidig. Övningen är att inte kollapsa förståelsen av sig själv i förtid. Mätaren räknar prövningarna; kollapserna står alltid på noll.
Öppna i fullskärm -
Kedjan
Ett meddelande utan svar. Håll tanken under pekaren och oroandet skriver vidare av sig självt — tecken för tecken, led för led, mot katastrofen: något är fel, det är mellan oss, jag har förstört det, jag blir lämnad. Varje led mörkare och oroligare än det förra. För pekaren bort och kedjan nystas upp bakifrån — den har ingen egen motor, den drivs av uppmärksamheten den får. Att släppa går fortare än att bygga. Kvar står det som faktiskt hänt: ett meddelande utan svar. Det betyder fortfarande ingenting än. Inga klick, inga val — bara närvaron och brytandet.
Öppna i fullskärm -
Sammanflätning
Ur samma punkt föds två partiklar som delar tillstånd, inte plats. Dra i den ena och den andra svarar i samma ögonblick, spegelvänt, oavsett avstånd — inget band syns, och inget behövs. Klicket är mätningen: den ena faller till ett tillstånd, systern visar omedelbart komplementet, och i samma stund är flätan bruten — paret driver vidare var för sig tills de tynar. Det som en gång hörde ihop fortsätter att svara varandra. Och ett mönster som blivit sett är inte längre automatiskt.
Öppna i fullskärm -
Triangeln
Konflikttriangeln levande — byggd ovanpå originalbilden ur Studie i terapi: rutnätsljuset är försvaret, vågformen är ångesten, ringarna med trådarna är känslan. Klicka på ett hörn: när försvaret avtar framträder ångesten och responsen i kroppen, och när vi undersöker denna når vi känslorna. Den lilla teal-ringen är terapeutens motöverföring som speglas — den styrs inte, den svarar: går nära när ångesten darrar, sitter bredvid när du är framme. Mätaren räknar tiden i känslorna, för emotionell läkning över tid. Examinerad 2026-06-10: bor nu som FIG. 30 i ISTDP-kolumnen på /om.
Öppna i fullskärm -
Tunnlingen
Partiklar och känslor driver mot en mur av bläck. Klassiskt borde inget komma igenom — men vågfunktionen läcker, och där uppmärksamheten vilar tunnas barriären: vila pekaren mot muren så öppnar sig passagen. Orden är oskarpa på vänster sida; läsbara först på den andra — det får ett namn när det kommit igenom. Och det avvärjda försvinner inte under tiden: varje avvisning laddar det med spänning. Spökena darrar mer, trycket mot muren växer, och när genombrottet till slut sker slår det med kraften av allt det väntat. I ISTDP heter ögonblicket genombrott. Släpper du blicken läker muren på ett andetag.
Öppna i fullskärm -
Observatören
De triggande tankarna — "Tänk om …" — uppstår i mötet med din omgivning och driver sedan förbi av sig själva i sorlet. Fäster du uppmärksamheten vid en utvecklas den: meningarna tanken får hopar sig kring den, en efter en, ju längre du håller blicken kvar. Så lever oron — den göds av uppmärksamheten den får (i MCT det kognitiva uppmärksamhetssyndromet). Flyttar du blicken löses innebörderna upp och kvar driver bara frågan, tillbaka i sorlet — inte bortträngd, bara inte längre den du håller. Poängen är inte att tänka på annat, utan att se att oron inte är tvingande: uppmärksamheten är rörlig. Examinerad samma natt den byggdes: bor nu som FIG. 29 i MCT-avsnittet på /om.
Öppna i fullskärm -
Kliniska metaforer
Sex kliniska metaforer — perrongen, himlen, oscilloskopet, badbollen, berget, ficklampan — visualiserade i tre bildbehandlingar: original, warm och ink. Ett försök att låta känslan tala direkt, utan ord.
Öppna i fullskärm -
Frekvensband
Kanalväljaren. Fjorton band av brus — och i ett av dem ligger en svag, regelbunden signal. Peka på ett band så lyfts det och resten dämpas, som ett mixerbord: signalen går inte att hitta genom att lyssna hårdare på allt, bara genom att välja kanal, hålla kvar, släppa och växla. Hittar du den flyttar den efter ett andetag, och övningen börjar om. Skillnaden mellan vaksamhet och uppmärksamhet, gjord i handen — en första byggsten för ATT-spåret. (Ursprungsversionen från april var sajtens levande bakgrund; mittlinjens 7,5s-andetag bor kvar.)
Öppna i fullskärm -
Bläck i papper
En tidigare bakgrund: bläckdroppar som sipprar genom kritan. Domain-warpat simplex-brus med fyra droppcentrum som driver långsamt. Ersattes av frekvensbanden men finns kvar här som spår.
Öppna i fullskärm -
Andetagsloader
Hero-laddaren i en ren ruta. Italic-orden söker, saktar in, hittar färgen. Letter-spacing andas i 12s, palimpsest-text glittrar i marginalen. Här på 30 sekunders loop. Examinerad: andetaget bor i dag i hela sajtens rörelsespråk — hero, reveals, dekoherens.
Öppna i fullskärm -
Fragment / Signal
Donwood-fragment som driver fritt. Var 4:e andetagscykel organiserar sig linjerna kort till en signalvåg — sedan löser de upp sig igen. En röd punkt vandrar längs en linje en gång, försvinner.
Öppna i fullskärm -
Perrongen
Tankar som tåg. Perrongen är medvetandet. Hjärnan är aldrig still — tågen kommer och går, dag och natt, på flera spår samtidigt. Du behöver inte hoppa på.
Öppna i fullskärm -
Kosmisk karta
En inverterad rymdkarta som lever på hela sajten. Mörka partiklar på ljus bakgrund rör sig via gravitationsattraktorer. Enstaka partiklar blommar ut som supernovor och försvinner. Examinerad: konstellationstanken bor i dag som sajtkarta i startsidans final.
Öppna i fullskärm -
Sprickan 2.0
Sprickan är ett sår. Rör vid linjen och den brister — river du i samma ställe läker den långsammare. Låter du den vara läker den av sig själv, och lagningen lämnar ett spår i teal som långsamt bleknar. Kroppen kan konsten. Låt den.
Öppna i fullskärm -
Membran
En elastisk yta som reagerar på musen — dras, studsar tillbaka. Teal tonar in vid rörelse, tonar ut i vila. Psykets yta: påverkbar men återhämtar sig alltid.
Öppna i fullskärm -
Andedräkten 2.0
En ring andas i klinisk takt — 4 s in, 2 s håll, 4 s ut, 2 s stilla — och du andas med den. Fasord, andetagsräknare och tio mönster som andas i bakgrunden. Här är långsamheten funktionen.
Öppna i fullskärm -
Bruskanal
Vertikala kolumner av monospace-siffror och koordinattecken faller långsamt. Ibland fryser en kolumn, ibland accelererar den. Tankebrus — alltid där, sällan i fokus.
Öppna i fullskärm -
Fältlinjer
Magnetfältslinjer runt ett osynligt centrum som rör sig extremt långsamt. Teal nära centrum, ink längre bort. Det man alltid dras tillbaka till.
Öppna i fullskärm -
Topografi
Ett wireframe-landskap sett uppifrån. Höjdkurvor förskjuts extremt långsamt — bergen vandrar, dalarna fylls. Det inre landskapet man rör sig i.
Öppna i fullskärm -
Interferens
Två vågkällor — men nu är de dina. Klicka: en tanke. Klicka igen: en till. Där vågorna möts förstärker de varandra eller släcker varandra, och mellan banden ligger linjer där ingenting någonsin rör sig. Dra i en tanke och se mönstret ändras. Det är poängen: mönstret bor inte i någon av tankarna — det uppstår mellan dem. Tankebanor gör likadant. Ombyggd 2026-06-10, från stämning till handgrepp: kvant-seriens fjärde.
Öppna i fullskärm -
Stoftmoln
Tusentals mikro-partiklar hänger i luften. De driftar extremt långsamt — brownsk rörelse med svag gemensam strömning. Djup via storlek och opacity. Det som flödar förbi utan att man griper tag.
Öppna i fullskärm -
Ordets vikt
Ord driver förbi och löses upp av sig själva — även det du betraktar passerar. Men tar du tag i ett ord fastnar det: det får vikt, och kedjan startar. Tankar föder tankar utan att du gör något mer; orden tyngs, sjunker, hänger darrande. Vägen ut är inte att trycka bort dem — det är att sluta hålla fast. Då brister länkarna, en i taget, och orden blir åter sådant som passerar.
Öppna i fullskärm -
Ekots kammare
En ring expanderar och föder en ny ring från sin kant. Ekot av ekot av ekot — varje generation lite svagare. Hur ett minne återkommer med lite mindre intensitet varje gång.
Öppna i fullskärm -
Sediment
Geologiska lager byggs upp underifrån, ett var tredje sekund. Organiska kanter, subtila färgskiftningar. Det som lagras i kroppen försvinner inte — det sedimenterar.
Öppna i fullskärm -
Gravitationsbrunn
Det du dröjer vid får massa. Håll pekaren stilla så börjar rummet böja sig kring punkten — och ju längre du stannar, desto tyngre: till slut tätnar kärnan till ett svart hål med en tunn händelsehorisont. Brunnen följer inte pekaren; den ligger kvar där du matade den och klingar långsamt av när du släpper taget. Under alltihop drar något annat, osynligt, som du inte valt. Grubbel har gravitation.
Öppna i fullskärm -
Katedralrummet
Vertikala ljuslinjer studsar mellan väggarna och tonar ut under lång tid. Rummet är aldrig helt tyst — det finns alltid något som klingar av. Det terapeutiska rummet.
Öppna i fullskärm -
Frostmönster
Kristallisering växer från en punkt via diffusion-limited aggregation. Dendritiska grenar sprider sig som frost på glas — täcker canvasen, smälter, börjar om. Hur ett mönster sprider sig i psyket.
Öppna i fullskärm -
Seismograf
En linje ritar av det som pågår under ytan — men instrumentet är du. Rör du pekaren fylls spåret av ditt eget brus. Blir du stilla klarnar linjen, och efter ett par andetag framträder den svaga undersignalen: ett mikrodarr, och glest, ett litet dubbelslag. Det svaga hörs bara när den som lyssnar slutar röra sig. Så är det i rummet också.
Öppna i fullskärm -
Kommande experiment
Här hamnar nästa sak. Kanske en cursor som tänker, kanske ett ljud som följer scrollet, kanske något annat helt. Säg gärna vad du skulle vilja se.