Metakognitiv terapi i Stockholm.
Metakognitiv terapi riktar sig främst mot hur du förhåller dig till tankar, oro och grubblande och hur uppmärksamheten används. Jag är certifierad MCT-terapeut och tar emot i Hornstull eller digitalt via Kaddio.
Många som fastnar i oro eller grubblande har försökt tänka sig ur det med fler motargument, mer analys eller ännu ett varv. Att oroa sig och grubbla är kognitiva strategier, alltså något du gör och inte något du är. Strategierna kan vara försök att förstå, förutse eller skapa kontroll och kan med tiden bli så automatiserade att de startar utan ett medvetet beslut.
När oroandet och grubblandet blir omfattande kan priset vara att ångest och nedstämdhet förstärks eller hålls kvar, samtidigt som tid och uppmärksamhet tas från annat i livet. I MCT undersöker vi vad du förväntar dig att strategierna ska hjälpa dig med och vad som håller dem kvar.
Arbetet handlar bland annat om att upptäcka när uppmärksamheten fastnar och att öva på att rikta den dit du själv vill. Du får också träna på att låta tankar och känslor finnas utan att automatiskt börja analysera, grubbla eller oroa dig.
Målet är inte att få bort tankarna eller känslorna, utan att de ska styra mindre av din tid och uppmärksamhet. MCT är korttidsfokuserad. Hur snabbt förändring märks och hur många samtal som behövs varierar, och vi utvärderar löpande.
När MCT kan vara hjälpsam
Metakognitiv terapi är transdiagnostisk. Det betyder att samma kognitiva processer eller strategier kan förekomma vid många olika svårigheter och diagnoser. Oroande, grubblande, hotmonitorering och återkommande kontroll är exempel på strategier för att hantera tankar, känslor eller osäkerhet. De kan bli så invanda att de känns automatiska och okontrollerbara.
Att beskriva dem som strategier betyder inte att du väljer dem medvetet varje gång. Det betyder att de går att undersöka, påverka och gradvis ersätta med andra sätt att använda uppmärksamheten och bemöta tankar. Föreställningen att oroandet eller grubblandet inte går att kontrollera kan i sig bidra till att hålla strategin kvar.
Ångest eller nedstämdhet kan då bli symtom eller uttryck för processen. Vid hälsooro ligger fokus därför inte nödvändigtvis på ångestsystemet i sig, utan på oroandet, kontrollerandet och monitoreringen som riktas mot kroppen, symtom eller risken för sjukdom.
- långvarig och upplevt okontrollerbar oro, exempelvis vid GAD
- nedstämdhet och depression där grubblandet håller svårigheterna kvar
- hälsooro, tvång och OCD
- trauma och stressrelaterade besvär
- prokrastinering, undvikande och prestationsångest
- svårigheter som rör självkänsla, självförtroende, självkritik eller negativ självövervakning
Samma svårighet kan ha flera bakomliggande orsaker och strategierna överlappar ofta. Därför är det inte diagnosen eller ett enskilt symtom som ensamt avgör arbetssättet. Vi undersöker vad som håller svårigheterna kvar och anpassar arbetet med MCT, ISTDP eller en kombination av metoderna.
Vad forskningen säger
Forskningsstödet för MCT har vuxit. Studier visar goda resultat framför allt vid oro, ångest och depression. I flera direkta jämförelser har MCT gett minst lika goda och ibland bättre resultat än etablerade KBT-behandlingar. Uppföljningar tyder också på att förbättringarna kan hålla i sig över tid.
MCT har studerats under kortare tid än KBT, och forskningen fortsätter att utvecklas. Det handlar inte om att en metod ska vinna över en annan. För dig som klient betyder resultaten att MCT är ett välgrundat behandlingsalternativ. Vi följer samtidigt upp om arbetet hjälper just dig.
Om du vill fördjupa dig finns en mer detaljerad genomgång av studierna, deras begränsningar och länkar till originalpublikationerna på forskningssidan.
Hos mig
Vi börjar med att formulera vad du vill ha hjälp med och vad som verkar hålla svårigheterna kvar. Jag använder MCT och ISTDP flexibelt och anpassar arbetssättet efter det som blir hjälpsamt.
Arbetet är strukturerat men aldrig mekaniskt. Relationen mellan oss bär arbetet. Vi följer löpande vad som förändras och justerar planen tillsammans.
Vanliga frågor
Är MCT samma sak som KBT?
Nej. MCT är en egen behandlingsmetod, skild från KBT. Den bygger på empirisk forskning om informationsbearbetning och hur vi reglerar tänkande, uppmärksamhet och minne. MCT arbetar på metanivå, alltså med de processer och strategier som styr hur vi tänker, till exempel oroande, grubblande och monitorering. KBT har en annan ingång och arbetar mer på objektnivå, alltså direkt med tankarnas innehåll och hur det kan prövas eller omvärderas.
Hur börjar ett arbete med MCT?
Vi börjar med att kartlägga de problem du söker hjälp för så att de blir begripliga för både dig och mig. Sedan undersöker vi vad som vidmakthåller dem, alltså vad som gör att problemen fortsätter. I MCT tittar vi särskilt på vad som händer när oro, tankar eller kroppsliga signaler väcks, till exempel om du börjar oroa dig, grubbla, kontrollera eller rikta uppmärksamheten mot hot. Utifrån kartläggningen börjar vi skissa på och pröva alternativa sätt att agera, använda uppmärksamheten och låta tankar vara som kan motverka det som håller problemen kvar. Vi formulerar också vad du vill få ut av terapin och vilka förändringar som är rimliga att förvänta sig utifrån dina mål och vad vi vet om MCT. Sedan följer vi vad som faktiskt händer och justerar arbetet utifrån det.
Hur många samtal behövs?
MCT är korttidsfokuserad, men hur många samtal som behövs beror på vad du söker hjälp för. Tidigt kan vi göra en ungefärlig uppskattning av om planen sannolikt blir kortare eller längre. Vi följer upp och justerar planen tillsammans längs vägen. Det är alltid du som avgör om du vill arbeta vidare.