<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><rss version="2.0"><channel><title>Psykolog Lundin | Texter och forskning</title><description>Nya texter om psykologi, terapi och vård samt sammanfattningar av forskning om MCT och ISTDP. Forskningsposterna anger studietyp, underlag och begränsningar.</description><link>https://www.psykologlundin.se</link><language>sv-SE</language><item><title>Prokrastinering och det jobbiga i förväg</title><link>https://www.psykologlundin.se/texter/prokrastinering-och-det-jobbiga-i-forvag</link><guid isPermaLink="true">https://www.psykologlundin.se/texter/prokrastinering-och-det-jobbiga-i-forvag</guid><description>Att undvika att göra något genom att skjuta det framför sig är det vi kallar prokrastinering. Ibland räcker det att tänka på uppgiften för att kroppen ska reagera. En spänning, en tyngd, en olust som kommer före själva uppgiften. Vi hinner iscensätta ansträngningen inombords innan vi har börjat och låter föreställningen fälla avgörandet. Det får vänta.</description><pubDate>Mon, 07 Sep 2026 00:00:00 GMT</pubDate><category>Texter</category></item><item><title>Hur ADHD blev ADHD</title><link>https://www.psykologlundin.se/texter/hur-adhd-blev-adhd</link><guid isPermaLink="true">https://www.psykologlundin.se/texter/hur-adhd-blev-adhd</guid><description>De svårigheter som i dag samlas under ADHD är gamla. Men namnen, gränserna och de antagna orsakerna har förändrats. Vad visar diagnosens historia?</description><pubDate>Thu, 23 Jul 2026 00:00:00 GMT</pubDate><category>Texter</category></item><item><title>Forskning: Detached mindfulness som fristående insats: stora förändringar i tre små kliniska studier, men begränsat underlag</title><link>https://www.psykologlundin.se/forskning#pmid-42064156</link><guid isPermaLink="true">https://www.psykologlundin.se/forskning#pmid-42064156</guid><description>MCT · Systematisk översikt och metaanalys (tre kliniska prövningar samt experimentella studier) · N=256 personer i 12 oberoende urval; den kliniska metaanalysen omfattade 48 personer i 3 studier · Frontiers in Psychiatry 2026. Detached mindfulness (DM) är en kärnteknik i metakognitiv terapi. Personen övar på att lägga märke till en påträngande tanke, ta ett steg tillbaka och låta den vara utan att fortsätta bearbeta eller bekämpa den. Tekniken ingår vanligtvis i ett fullständigt MCT-protokoll. Den här systematiska översikten och metaanalysen undersökte DM som fristående intervention. Fjorton studier, motsvarande tolv oberoende urval, ingick. Sammanlagt hade 256 personer från 17 års ålder fått DM. Begränsningar: Författarna bedömer underlaget som begränsat. Studierna är få, små och metodologiskt ojämna. Bara en följde upp deltagarna, efter fyra veckor. Den kliniska metaanalysen bygger på tre studier med totalt 48 personer; två saknade kontrollgrupp och resultaten varierade tydligt mellan studierna (I² = 77,7 %). Endast publicerade studier ingick, så rapporteringsbias kan inte uteslutas. De sammanvägda effekterna jämför förändringen inom grupperna före och efter insatsen. De visar därför inte hur mycket bättre DM är än ingen eller en annan behandling.</description><pubDate>Thu, 16 Jul 2026 00:00:00 GMT</pubDate><category>Forskning</category></item><item><title>C-PTSD: förståelsen vi behöver nu</title><link>https://www.psykologlundin.se/texter/c-ptsd-forstaelsen-vi-behover</link><guid isPermaLink="true">https://www.psykologlundin.se/texter/c-ptsd-forstaelsen-vi-behover</guid><description>Trauma är vanligt. PTSD och C-PTSD är det inte. Ändå kan den som bär en långvarig traumareaktion få sina symtom sorterade under en annan etikett innan någon frågar vad som har hänt. Den här texten erbjuder inte ett nytt facit. Den prövar om psykiatrins gamla facit har fått större säkerhet än evidensen medger.</description><pubDate>Wed, 15 Jul 2026 00:00:00 GMT</pubDate><category>Texter</category></item><item><title>Vad är det som förändras i en terapi?</title><link>https://www.psykologlundin.se/texter/vad-forandras-i-en-terapi</link><guid isPermaLink="true">https://www.psykologlundin.se/texter/vad-forandras-i-en-terapi</guid><description>PTSD-forskningen vet en del om vilka behandlingsinterventioner som fungerar, men mindre om vad som förändras, när och för vem. MCT och ISTDP pekar mot två processer som förtjänar större plats: vårt förhållande till tänkandet och vårt förhållande till känslorna.</description><pubDate>Mon, 13 Jul 2026 00:00:00 GMT</pubDate><category>Texter</category></item><item><title>Ett nervsystem för en annan värld: om evolutionär obalans på samtidens irrvägar</title><link>https://www.psykologlundin.se/texter/evolutionar-obalans-pa-samtidens-irrvagar</link><guid isPermaLink="true">https://www.psykologlundin.se/texter/evolutionar-obalans-pa-samtidens-irrvagar</guid><description>En ny konceptuell översikt i Behavioral Sciences föreslår att mycket av det vi idag kallar psykisk ohälsa kan förstås som obalansen mellan ett urgammalt nervsystem och en samtid som det aldrig byggdes för. Det är en teori, inte ett bevis, men den rimmar med mycket av det jag ser i rummet.</description><pubDate>Tue, 07 Jul 2026 00:00:00 GMT</pubDate><category>Texter</category></item><item><title>Forskning: Generisk grupp-MCT vid blandade tillstånd: stora förändringar i en liten studie utan kontrollgrupp</title><link>https://www.psykologlundin.se/forskning#doi-10-1016-j-jadr-2026-101116</link><guid isPermaLink="true">https://www.psykologlundin.se/forskning#doi-10-1016-j-jadr-2026-101116</guid><description>MCT · Öppen studie utan kontrollgrupp med sex månaders uppföljning · N=34 personer · Journal of Affective Disorders Reports 2026. Studien utgår från att depressions- och ångestdiagnoser ofta överlappar och förekommer samtidigt. MCT riktar sig mot processer som kan vara gemensamma över diagnoser, till exempel oroande och grubblande, och liknande behandlingsmoment kan användas vid olika diagnoser. Forskarna undersökte därför ett generiskt MCT-upplägg i grupper med blandade tillstånd. Trettiofyra deltagare med en primär depressions- eller ångestdiagnos och hög samsjuklighet fick tio sessioner inom specialistpsykiatrin. Förändring analyserades för hela gruppen och tre diagnostiska undergrupper. Begränsningar: Studien var öppen och saknade kontrollgrupp, så den kan inte fastställa att MCT orsakade förändringarna eller jämföra gruppformatet med en annan insats. Urvalet var litet och hämtat från en specialistmottagning. Utfallen byggde på självskattning, terapeuteffekter kunde inte uteslutas och 28 av 34 deltagare lämnade uppgifter vid sexmånadersuppföljningen. Uppföljningen var begränsad till sex månader. Ingen formell hälsoekonomisk analys gjordes, så resurseffektivitet är en möjlighet, inte fastställd kostnadseffektivitet. Författarna efterlyser större randomiserade och kontrollerade studier med längre uppföljning.</description><pubDate>Wed, 24 Jun 2026 00:00:00 GMT</pubDate><category>Forskning</category></item><item><title>Forskning: ISTDP vid behandlingsresistent depression: stora skillnader mot väntelista, men den föreslagna förändringskedjan fick inte stöd</title><link>https://www.psykologlundin.se/forskning#pmid-42100787</link><guid isPermaLink="true">https://www.psykologlundin.se/forskning#pmid-42100787</guid><description>ISTDP · Reanalys av en randomiserad kontrollerad studie med mediations- och cross-lagged-analyser · N=86 deltagare · Frontiers in Psychiatry 2026. Två forskare vid Stockholms universitet analyserade öppet tillgängliga data från en randomiserad studie med 86 deltagare. Studien jämförde 20 sessioner ISTDP med väntelista vid behandlingsresistent depression. Reanalysen undersökte både förändringen i depression och om den kunde förklaras av de tre processvariabler som ingick i mediationsanalysen: emotionellt undertryckande, negativ affekt och psykisk påfrestning. Forskarna prövade också om processmåtten före behandlingen kunde förutsäga depression efter behandlingen, och om sambandet gick i motsatt riktning. Begränsningar: Mekanismresultaten är explorativa och bygger på en sekundär analys av självskattningar från tre mättillfällen. Det räcker inte för att fånga snabba förändringar under eller mellan samtal, och måtten kanske inte motsvarar de processer som ISTDP-teorin beskriver. Studien jämförde med väntelista, inte med en aktiv behandling, vilket kan ge större effektstorlekar. Bedömningspersonalen var inte blindad, den ursprungliga studien registrerades i efterhand och 11 av 86 deltagare saknade data efter behandlingen. Reanalysen ger därför stöd för stora skillnader mot väntelista, men inte ett definitivt svar på hur ISTDP verkar.</description><pubDate>Mon, 15 Jun 2026 00:00:00 GMT</pubDate><category>Forskning</category></item><item><title>Forskning: Metaanalys: stor sammanvägd skillnad till MCT:s fördel vid depressiva symtom, men betydande osäkerhet</title><link>https://www.psykologlundin.se/forskning#pmid-42178556</link><guid isPermaLink="true">https://www.psykologlundin.se/forskning#pmid-42178556</guid><description>MCT · Systematisk översikt med metaanalys och meta-regression · N=51 studier: 33 med kontroll- eller väntelistegrupp och 18 utan kontrollgrupp · Annals of General Psychiatry 2026. Översikten samlade 51 studier av fullständiga MCT-upplägg för vuxna där depressiva symtom mättes. Studier av enstaka MCT-tekniker eller MCT kombinerad med andra behandlingar ingick inte. Underlaget omfattade både personer med depression och grupper där depressiva symtom förekom tillsammans med exempelvis PTSD, GAD eller långvarig kroppslig sjukdom. Studierna hade olika upplägg och kunde vara randomiserade, icke-randomiserade eller sakna kontrollgrupp. Översikten följde Cochrane och PRISMA och var förregistrerad i PROSPERO. Begränsningar: Resultaten varierade mycket mellan studierna (I² = 93,73 procent i mellangruppsanalysen). Den sammanvägda effekten ska därför inte läsas som ett enhetligt eller förväntat resultat för en enskild person. De flesta studier bedömdes ha hög risk för bias, alltså metodproblem som kan snedvrida resultaten, och ingen klassades som låg risk. Urvalen var ofta små och aktiva jämförelser få. Analyserna visade också tecken på småstudieeffekter och möjlig publikationsbias. Efter en statistisk justering minskade mellangruppseffekten från g = −1,28 till g = −1,07. Skillnaden var fortfarande stor, men justeringen undanröjer inte osäkerheten.</description><pubDate>Mon, 15 Jun 2026 00:00:00 GMT</pubDate><category>Forskning</category></item><item><title>Om journalsystemet i svensk vård. Vi borde bygga eget. Vi har inte råd att låta bli.</title><link>https://www.psykologlundin.se/texter/ett-svenskt-journalsystem</link><guid isPermaLink="true">https://www.psykologlundin.se/texter/ett-svenskt-journalsystem</guid><description>Rapporter om dödsfall där Cosmic pekas ut som en faktor, miljardprojekt som havererar och stora journalsystem med utländska ägare. Ändå handlar debatten fortfarande om vilket befintligt system som ska vara navet i svensk sjukvård. Jag menar att frågan är fel ställd: Sverige borde bygga en egen journalplattform och använda dagens AI-utveckling för att minska kostnader och beroenden. Den verkliga kostnaden och säkerheten måste räknas på och prövas.</description><pubDate>Fri, 12 Jun 2026 00:00:00 GMT</pubDate><category>Texter</category></item><item><title>Forskning: Metaanalys av MCT: större symtomminskning än med väntelista och KBT, men resultaten varierade</title><link>https://www.psykologlundin.se/forskning#pmid-39692039</link><guid isPermaLink="true">https://www.psykologlundin.se/forskning#pmid-39692039</guid><description>MCT · Systematisk översikt och metaanalys av randomiserade kontrollerade studier · N=49 RCT-studier med 3 239 deltagare: 21 MCT-studier med 1 273 deltagare och 28 MCTraining-studier med 1 966 deltagare · Cognitive Behaviour Therapy 2025. Översikten samlade 49 randomiserade kontrollerade studier med 3 239 vuxna. Tjugoen studier med 1 273 deltagare undersökte metakognitiv terapi, MCT, utvecklad av Adrian Wells. De övriga 28 studierna med 1 966 deltagare undersökte metakognitiv träning, MCTraining, utvecklad av Steffen Moritz. Det är en annan intervention som främst studerades vid schizofreni och psykos. Resultaten analyserades separat och interventionerna jämfördes inte med varandra. Här sammanfattas MCT-delen. Översikten följde PRISMA, var förregistrerad i PROSPERO och omfattade publicerade engelskspråkiga studier till maj 2024. Begränsningar: Resultaten varierade kraftigt mellan MCT-studierna. Prediktionsintervallen, som uppskattar vad en ny jämförbar studie kan visa, omfattade noll i både vänteliste- och KBT-jämförelserna. Den genomsnittliga fördelen kan därför inte förväntas i varje ny studie eller situation. Studier med måttlig risk för bias, alltså metodproblem som kan påverka resultatet, visade större effekter än studier med låg risk. Mindre studier visade också större effekter.,Analysen av MCT-studierna som helhet gav tecken på möjlig publikationsbias. En statistisk justering minskade den sammanvägda effekten från g = 0,90 till g = 0,38. Testerna för de separata jämförelserna mot KBT och väntelista visade däremot inte signifikant publikationsbias. Bara 9 av 21 MCT-studier hade från början tillräckligt stora urval för att upptäcka en måttlig eller stor effekt. Många saknade också uppgifter om studieregistrering, behandlingsföljsamhet, terapeutkompetens, bedömaröverensstämmelse eller om blindningen fungerade. Resultaten talar sammantaget till MCT:s fördel, men säger inte att MCT alltid är bättre än KBT eller vad en enskild person kan förvänta sig.</description><pubDate>Thu, 11 Jun 2026 00:00:00 GMT</pubDate><category>Forskning</category></item><item><title>Forskning: MCT jämfört med ERP vid tvångssyndrom: non-inferiority efter behandling, men inte efter sex månader</title><link>https://www.psykologlundin.se/forskning#pmid-38729024</link><guid isPermaLink="true">https://www.psykologlundin.se/forskning#pmid-38729024</guid><description>MCT · Randomiserad kontrollerad non-inferiority-studie med blindade bedömare · N=74 vuxna med tvångssyndrom (OCD): 12 veckovisa sessioner och sex månaders uppföljning · Journal of Anxiety Disorders 2024. Studien jämförde metakognitiv terapi (MCT) med exponering med responsprevention (ERP), en etablerad förstahandsbehandling vid tvångssyndrom. Sjuttiofyra vuxna i öppenvård lottades till tolv veckovisa sessioner med endera behandlingen. Tvångssymtomen bedömdes med Y-BOCS före, under och efter behandlingen samt sex månader senare. Bedömarna visste inte vilken behandling deltagarna hade fått. Begränsningar: Studien var liten och resultatet efter behandlingen låg mycket nära den valda gränsen. Kriteriet uppfylldes inte vid sex månader. Utan väntelista eller annan inaktiv jämförelse kan studien jämföra MCT med ERP, men den kan inte på egen hand avgöra hur mycket av förändringen som berodde på respektive behandling.,Ett publicerat corrigendum rättade ett fel i abstraktet: ERP-gruppen, inte MCT-gruppen, hade större minskning av tillståndsångest efter behandlingen och vid uppföljningen. En metodkommentar från 2025 ifrågasatte bland annat jämförelsegränsen, stickprovsberäkningen och valet av konfidensintervall. Författarna publicerade senare ett svar om metodiken och dess motivering. Resultatet bör därför inte läsas som ett avgjort belägg för att MCT och ERP är likvärdiga eller passar samma personer.</description><pubDate>Thu, 11 Jun 2026 00:00:00 GMT</pubDate><category>Forskning</category></item><item><title>Det du kallar dåligt minne kan vara din uppmärksamhet</title><link>https://www.psykologlundin.se/texter/dalig-minne-ar-ofta-uppmarksamhet</link><guid isPermaLink="true">https://www.psykologlundin.se/texter/dalig-minne-ar-ofta-uppmarksamhet</guid><description>Minnesbesvär kan ha flera orsaker. Sjukdom, läkemedel, hjärnskada och andra medicinska tillstånd kan påverka minnet. På den funktionella sidan kan besvär med ångest och negativa eller depressiva tankemönster påverka uppmärksamheten och bidra till svårigheter med minne och koncentration. Det är möjliga bidragande processer, inte en ensam förklaring.</description><pubDate>Wed, 10 Jun 2026 00:00:00 GMT</pubDate><category>Texter</category></item><item><title>Forskning: Hälsooro i en studentstudie: ett litet statistiskt samspel mellan kroppsliga symtom, ångestkänslighet och metakognitiva föreställningar</title><link>https://www.psykologlundin.se/forskning#pmid-42079321</link><guid isPermaLink="true">https://www.psykologlundin.se/forskning#pmid-42079321</guid><description>MCT · Webbaserad tvärsnittsstudie med självskattningar och analys av statistiska samspel · N=564 universitetsstudenter i Kanada; medelålder 21,8 år och 72,3 procent kvinnor · Frontiers in Psychiatry 2026. Studien utgick från webbaserade självskattningar i ett urval av 564 universitetsstudenter. Fyra mått analyserades: kroppsliga symtom under de senaste fyra veckorna, hälsooro, ångestkänslighet och metakognitiva föreställningar om hälsorelaterat tänkande. Ångestkänslighet avsåg rädsla för vad kroppsliga signaler kan betyda eller leda till, till exempel att hjärtklappning signalerar allvarlig sjukdom. De metakognitiva föreställningarna handlade om att negativt tänkande eller oroande kan vara nyttigt eller skyddande och att positivt tänkande kan vara riskfyllt. Begränsningar: Tvärsnittsdesignen visar samtidiga samband, inte vad som kommer först eller orsakar vad. Urvalet kom från ett kanadensiskt universitet, var ungt och inte kliniskt; 72,3 procent av deltagarna var kvinnor. Alla uppgifter samlades in genom självskattningar vid samma tillfälle, och överlappande frågor kan ha förstärkt sambanden. Trevägssamspelet var litet. Studien testade ingen behandling och kan inte visa att de metakognitiva föreställningarna håller hälsooron kvar eller att en förändring av dem skulle minska den. Den avgjorde inte heller vad de kroppsliga symtomen berodde på eller om medicinsk bedömning behövdes. Artikeln anger 564 deltagare, men de redovisade frihetsgraderna tyder på att regressionsmodellerna omfattade 561 respektive 559; skillnaden förklaras inte. Mönstret behöver prövas över tid och i kliniska och experimentella studier.</description><pubDate>Wed, 10 Jun 2026 00:00:00 GMT</pubDate><category>Forskning</category></item><item><title>Forskning: Nio år senare: resultaten fortsatte att tala till MCT:s fördel vid GAD</title><link>https://www.psykologlundin.se/forskning#pmid-34520637</link><guid isPermaLink="true">https://www.psykologlundin.se/forskning#pmid-34520637</guid><description>MCT · Långtidsuppföljning av deltagare från en randomiserad kontrollerad studie · N=39 av de 60 deltagarna i studiens två behandlingsgrupper medverkade efter i genomsnitt 9,1 år. · Brain and Behavior 2021. Studien följde upp vuxna med generaliserat ångestsyndrom, GAD, som tidigare hade lottats till metakognitiv terapi, MCT, eller ett manualbaserat KBT-upplägg. Uppföljningen genomfördes mellan åtta och elva år efter behandlingen. Bland dem som besvarade frågeformulären klassades 12 av 21 i MCT-gruppen, 57 procent, och 6 av 16 i KBT-gruppen, 38 procent, som återhämtade enligt studiens mått på oroande. Begränsningar: Studien var liten och 39 av 60 möjliga deltagare medverkade i uppföljningen. Resultaten bygger på dem som lämnade kompletta uppgifter, vilket gör skattningarna osäkrare. Fynden är lovande men behöver bekräftas i större studier.</description><pubDate>Wed, 10 Jun 2026 00:00:00 GMT</pubDate><category>Forskning</category></item><item><title>Forskning: Halifax-uppföljningen: förbättringarna efter ISTDP bestod efter 18 månader</title><link>https://www.psykologlundin.se/forskning#pmid-32421603</link><guid isPermaLink="true">https://www.psykologlundin.se/forskning#pmid-32421603</guid><description>ISTDP · Randomiserad kontrollerad studie med blindade bedömare och 18 månaders uppföljning · N=60 vuxna i specialistpsykiatrisk öppenvård. Vid 18 månader fanns depressionsmått för 37 deltagare. · Journal of Affective Disorders 2020. Studien följde vuxna vars depression inte hade förbättrats tillräckligt efter minst en antidepressiv läkemedelsbehandling. Deltagarna lottades till högst 20 individuella sessioner med ISTDP eller fortsatt vård genom specialistpsykiatriska öppenvårdsteam. Jämförelsegruppen fick bland annat läkemedelsbehandling, klinisk uppföljning och i många fall samtalsbehandling. Begränsningar: Studien var liten och genomfördes vid ett centrum. Vid 18 månader fanns depressionsmått för 37 av 60 deltagare, även om den longitudinella analysen använde alla tillgängliga mätningar. Den hälsoekonomiska analysen var preliminär och påverkades av hur saknade uppgifter hanterades. Fynden är lovande men behöver bekräftas i större studier.</description><pubDate>Wed, 10 Jun 2026 00:00:00 GMT</pubDate><category>Forskning</category></item><item><title>Forskning: Halifax-studien: större förbättring med ISTDP än med sedvanlig specialistpsykiatrisk vård</title><link>https://www.psykologlundin.se/forskning#pmid-28266318</link><guid isPermaLink="true">https://www.psykologlundin.se/forskning#pmid-28266318</guid><description>ISTDP · Randomiserad kontrollerad studie med blindade bedömare och sex månaders uppföljning · N=60 vuxna i specialistpsykiatrisk öppenvård, 30 i vardera gruppen · Journal of Affective Disorders 2017. Studien omfattade vuxna vars depression inte hade förbättrats tillräckligt efter minst en antidepressiv läkemedelsbehandling. Deltagarna lottades till högst 20 individuella sessioner med ISTDP eller sedvanlig specialistpsykiatrisk vård genom öppenvårdsteam. Jämförelsegruppen fick bland annat läkemedelsbehandling, klinisk uppföljning och i de flesta fall samtalsbehandling. Begränsningar: Studien var liten och genomfördes vid ett centrum. Vid sex månader fanns det primära depressionsmåttet för 52 av 60 deltagare, även om analysen använde alla tillgängliga mätningar. Jämförelsegruppen fick varierande insatser och ISTDP-gruppen fick i genomsnitt fler och tätare samtal, vilket kan ha bidragit till skillnaden. Resultaten behöver prövas av fler forskargrupper och i andra vårdmiljöer.</description><pubDate>Wed, 10 Jun 2026 00:00:00 GMT</pubDate><category>Forskning</category></item><item><title>Kroppsliga signaler och hälsooro</title><link>https://www.psykologlundin.se/texter/verkningsmekanismer-bakom-halso-oro</link><guid isPermaLink="true">https://www.psykologlundin.se/texter/verkningsmekanismer-bakom-halso-oro</guid><description>När kroppen känns annorlunda kan oro väckas och uppmärksamheten riktas mot vad signalerna kan betyda. En studie med 564 kanadensiska universitetsstudenter undersökte hur kroppsliga symtom, rädsla för deras möjliga betydelse och föreställningar om nyttan av oroande hängde samman med hälsooro. Studien fann statistiska samband men kan inte visa vad som orsakar vad.</description><pubDate>Wed, 15 Apr 2026 00:00:00 GMT</pubDate><category>Texter</category></item><item><title>MCT vid ångest och depression: resultat och uppföljning</title><link>https://www.psykologlundin.se/texter/mct-vaxande-forskningsstod</link><guid isPermaLink="true">https://www.psykologlundin.se/texter/mct-vaxande-forskningsstod</guid><description>Vad visar forskningen om metakognitiv terapi, och hur håller resultaten över tid? Här läser jag en metaanalys och två uppföljningsstudier om MCT, med fokus på urval, mått och resultat.</description><pubDate>Fri, 10 Apr 2026 00:00:00 GMT</pubDate><category>Texter</category></item><item><title>Halifax-studien: ISTDP vid behandlingsresistent depression</title><link>https://www.psykologlundin.se/texter/halifax-studien-istdp</link><guid isPermaLink="true">https://www.psykologlundin.se/texter/halifax-studien-istdp</guid><description>Halifax-studien prövade tidsbegränsad ISTDP vid depression som kvarstod trots tidigare antidepressiv behandling. Resultaten talade till ISTDP:s fördel jämfört med sedvanlig behandling inom specialistpsykiatrin.</description><pubDate>Sun, 05 Apr 2026 00:00:00 GMT</pubDate><category>Texter</category></item><item><title>Vi lider oftare i föreställningen än i verkligheten</title><link>https://www.psykologlundin.se/texter/vi-lider-i-forestallningen</link><guid isPermaLink="true">https://www.psykologlundin.se/texter/vi-lider-i-forestallningen</guid><description>Seneca skrev det för 2 000 år sedan. Det är fortfarande en av de mest träffande beskrivningarna av vad som händer när någon sitter framför mig och berättar om sin oro.</description><pubDate>Wed, 01 Apr 2026 00:00:00 GMT</pubDate><category>Texter</category></item></channel></rss>